Omnia mea mecum porto
Jag bär allt mitt med mig. (Cicero)

Nu är vi hemma igen men jag ska säga att det var inte så enkelt som man kan tro inte. Vi bytte som sagt bil med Bogge uppe i Kvikkjokk. Vi körde den stora bilen hem så vi kunde ta med hans hund ner också. När vi var kring Harads så frågade jag Mats om han hade nycklarna till Buddbyn med sig om ingen skulle vara hemma. Jag såg paniken fatta tag om honom och den visade sig tydligt i hans ansiktsuttryck. Jag har alla nycklar i caddyn. Den andra bilen alltså. Jag kände irritationen växa sig stor och stark inom mig. Nu hade vi alltså skyndat oss allt vi kunnat med att städa huset, packa grejer och komma oss iväg i tid helt i onödan. Vi skulle alltså få sitta från 15.30 Som klockan då var fram tills Bogge kom hem med våran bil kring 22.00 tiden ikväll och vänta på nycklarna. Vi började ringa runt lite för att höra oss för vad vi skulle göra. Efter ett tag så fick vi tag på vaktmästaren genom att lämna ett meddelande på hans mobil så ringde han upp. "Mnjaaa... Alltså jag är ju i Piteå. Det är ju lite lång att köra för mig.Kan ni inte bryta upp dörren!?" Vi tog med oss diverse verktyg från Buddbyn och tillslut hade Mats lyckats lirka upp balkongdörren. Nu kan han lägga till "Erfaren inbrottstjuv" på sin meritlista. Men in kom vi, med maxpåsen i högsta hugg. Hungriga som vargar efter allt gorm. Men slutet gott allting gott.

Nu ska jag lägga mig på soffan och invänta söndagsfilmen på 4an men men ta re lugnt och gör inget som inte jag skulle ha gjort.


Over and out