Ceteris paribus
Under i övrigt lika förhållanden.


Oj vilken middag man känner verkligen att vartenda litet ledigt utrymme i kroppen nu är ett minne blott. Jag är nu mer en stolt ägare av 2 extra kilon. Tusen tack Victoria! Mats stannade i garaget i Buddbyn och skulle göra klar Jeepen då den är för hög för att gå in i vårat garage här hemma.

Imorrn är det jobb som gäller igen. Nu har det här om att vaccinera sig mot svininfluensan börjat kännas så nära och verkligt. Alla surrar om det och dom två sjuksköterskor som jag känner säger att vaccinera sig det ska man absolut göra och det känns ju som att är det någon som vet så borde det ju vara dom. Men då var det ju det där med nålar. Jag är så utom alla gränser, barnsligt, panikslaget, ångesträdd för nålar! Jag vet inte om det känns värt det. Jag menar, dör gör jag lite varje gång jag måste ta en spruta och vad är oddsen att man skulle råka ut för svininfluensan och dessutom trilla av pinnen på kuppen!? Men jag vet inte, vad säger ni? det vekar råda väldigt delade meningar om hurvida man ska låta sig injiceras av dessa vitklädda (eventuellt förklädda aliens som sprutar in gift, direkt i blodomloppet) så kallade fackmän. Det är ju en rätt ny situation så att det råder förvirring känns väl ganska naturligt.

I veckan har jag väl inga storartade planer direkt. Jag ska träffa Jessica någon dag, Fia så klart och så hade jag tänkt kolla upp möjligheterna att hyra längdskidor över vintern. Jag har för mig att det fanns något ställe, Skifix.. kan det ha hetat så? På det sättet kan man ju testa och se om man gillar det och i så fall investera nästa år eller till våren när det är rea. Vi bor ju alldeles vid vattnet så det blir ju direkt ner på isen från gården. Jag tror jag skulle gilla det, och så kan Lok få prova dra och jobba lite.

Nä, nu ska jag slänga mig på soffan, kom just in efter en timmes promenad med Fia men men ta re lugnt och gör inget som inte jag skulle ha gjort.


Over and out